Programmets teoretiska förankring
Programmet Vägledande samspel strävar till att främja gemenskap, utveckling och medkänsla med andra människor för att därmed motverka ensamhet, utanförskap, stigmatisering, fientlighet och alla de känslor som följer i marginaliseringens spår. Programmet är på detta sätt hälsofrämjande då ”målet är att ge stöd till föräldrar och andra omsorgspersoner i utvecklingen av en så trygg och meningsfull interaktion som det bara är möjligt – med utgångspunkt från vardaglig omsorg och utvecklingsfrämjande aktiviteter” (Rye, 2009, s. 207). Detta gäller i alla verksamheter där barn är involverade, såsom MVC, BVC, förskola, skola, behandlingshem och barn- och ungdomspsykiatri. Men programmet har också spridits till verksamheter där andra personer, till exempel äldre, är beroende av vårdpersonalens bemötande för sin livskvalitet
Den teoretiska ramen för Programmet är bred, framförallt då programmet försöker sammanfatta och dra konsekvensen av den forskning som finns inom modern utvecklingspsykologi, sociokulturell psykologi (kulturell psykologi), neuroaffektiv teori. Alla dessa kunskapsfält och deras praktiska konsekvenser i samspelet mellan omsorgsgivare och barn sammanfattas i de tre dialogerna; Den känslomässiga dialogen, den meningsskapande dialogen och den reglerande dialogen. Till dessa dialoger finns också teman som mer praktiskt beskriver hur de praktiseras.
Utvärdering
Internationella utvärderingar
Abstract
Aim: This paper aims to explore professional caregivers’ experiences of psychosocial
care for older persons living in nursing homes following the professional caregivers’
participation in the International Caregiver Development Programme (ICDP).
Design: A qualitative study.
Methods: About 15 focus group interviews and 25 participatory observations of five
ICDP group courses were conducted with 31 employees in nursing homes, including
registered nurses, enrolled nurses and nursing aids. The findings emerged through
hermeneutic analysis.
Results: Main findings: (i) Adjusting the communication to the residents’ psychosocial
needs, (ii) Seeing the residents as individuals and (iii) Adjusting to individual interaction
with the residents. The professional caregivers experienced that the residents
participated more in communication, interaction and activities, in addition to be more
satisfied, calm, happy and thankful in interaction with the caregivers. Furthermore,
they described that the environment in the units became calmer and that they were
considering psychosocial care before medication. Work-related
stress seems to impact
ICDP participation and may be a barrier to implementation.
2022 Impact evaluation of the Child Grant Parenting Programme in Nepal
Our results show that providing caregivers with a parenting intervention in addition to social assistance programmes such as the Child Grant can significantly improve a range of children’s and caregivers’ outcomes. With respect to caregivers’ outcomes, we observe that parents became more engaged with their children’s development and early learning between the pre-intervention and post-intervention assessment, but the increase in engagement for caregivers in the intervention group was significantly higher than for the comparison group. We also find a sharp decline in the caregivers’ use of maltreatment and harsh disciplining practices, especially in the intervention group. In addition, we find that a greater proportion of caregivers in the intervention group were making savings and preferred to use their savings for favourable purposes as compared to the proportion of caregivers in the comparison group.
Publicerade artiklar Norge
2021 Effektevaluering av International Child Development Programme (ICDP)
En randomisert kontrollert studie
Målet med studien er å undersøke effekten av standardversjonen av
foreldreveiledningsprogrammet ICDP i Norge. Dette gjøres ved å undersøke
foreldrerapportert endring ved 1) foreldrene, 2) foreldre-barn-relasjonen og 3) barnet.
Gjennom studiens tre problemstillinger undersøker vi effekten av ICDP på tre nivåer:
- Fører ICDP til en positiv endring i rollen som foreldre?
- Kan ICDP styrke relasjonen mellom foreldre og barn?
- Kan ICDP bidra til å bedre barns helserelatert livskvalitet, emosjonelle vansker og
sosiale fungering?
I denna studie deltar omsorgsgivare/föräldrar som ej tillhör någon klinisk grupp. 140 omsorgsgivare deltar i ICDP-vägledning och 79 från jämförelsegruppen. Frågeformulär om föräldraskap, psykosocial funktion och barnsvårigheter genomförs före och efter deltagande ICDP-vägledning och med samma tidsintervall i jämförelsegruppen. Resultatet visar att ICDP gruppen visade positiva förändringar vad gäller attityder till barn, bemötande av barnen, förbättrade föräldrastrategier och mindre påverkan av barnets eventuella svårigheter. Vårdgivare med låga initiala poäng gynnades mest. Jämförelsegruppen visade små eller inga förändringar och en signifikant minskning i vad gäller aktivitet tillsammans med barnen. Resultaten tyder på att omsorgsgivare/föräldrar utan egna kliniska svårigheter eller beteendeproblematik eller andra svårigheter hos barnen har nytta av generellt föräldrastöd baserat på ICDP-programmet.
Studien undersöker effekterna av en kulturellt anpassad version av International Child Development Programme (ICDP) med 135 mammor – 29 etniska pakistanska mödrar bosatta i Norge och en jämförelsegrupp av 105 norska mammor. Alla mödrar fyllde i frågeformulär om föräldraskap och psykosocial hälsa före och efter att ha deltagit i ICDP programmet. Även Djupintervjuer genomfördes med 12 pakistanska mödrar och 8 norska mödrar. De flesta förändringar över tid var liknande men endast signifikant säkerställda i den norsktalande gruppen. I intervjuerna betonade de pakistanska mödrarna förbättrad kommunikation och reglering samt förbättrad familjeförhållanden och livskvaliteten, medan den norsktalande gruppen berättade om ökad medvetenhet, egenmakt och ett mer positivt fokus i föräldraskapet.
Clucas et al 2014_Mothers and fathers attending the ICDP
I denna studie undersöks om mammor och pappor har lika stor nytta föräldrastöd. I enkätstudien genomförs en före och efter mätning för 105 mammor och 36 pappor som regelbundet deltog ICDP-programmet. Resultaten visade att mammor och fäder hade skilda på föräldrabeteenden före kursen, men visade liknande förändringar, bland gällande känslomässiga och reglerande aspekter av föräldraskapet samt stöd till autonomi hos barnet. Men bara mödrarna uppfattade en minskning i deras barns svårigheter efter kursen, medan fäderna visade en större ökning av föräldrastöd som antas öka barnets meningsskapande/förståelse och autonomi samt att de uppvisade en minskning av egen oro. ICDP-programmet verkar därför vara ett användbart verktyg för stödja både mammor och pappor i deras föräldraroll.
Skar et al 2014_Paradoxical correlates of a facilitative parenting programme in prison
Föräldrastöds-program är sällan en del av fångars rehabilitering, Det finns ej heller några utvärderingar av sådana program. I denna studie undersöks med 25 fängslade pappor med en jämförelsegrupp av 36 fäder före och efter deltagande i ICDP programmet. Även djupintervjuer genomfördes med 20 fängelsgruppen. Innan vägledningen i ICDP-programmet rapporterade fängelsegruppen bättre föräldraförmåga och sämre psykosocial hälsa än jämförelsegruppen. Båda grupperna förbättrades i föräldrastrategier efter vägledningen. Jämförelsegruppen förbättrades också på flera områden, medan fängelsegruppen fick liknande eller sämre resultat.De fängslade fäderna uppgav att de blivit mer medvetna om sin papparoll men upplevde också vägledningen som känslomässigt utmanande. Några av självrapporterna från de fängslade fäderna rörande föräldraförmåga och psykosocial hälsa minskade från ”före” till ”efter” deltagande i ICDP-programmet. Detta pekar på möjligheten att ICDP kan ha bidragit till att bryta en ”prisonization process”, där identiteten som ”fånge” överskuggar identiteten som förälder genom att de blir mer medvetna om sitt föräldraansvar.
Publicerade artiklar Sverige
Vägledande samspel ICDP:s inverkan på skolprestationer
Syftet med studien var att undersöka om genomförandet av ICDP-programmet var kopplat till bättre skolprestationer för elever på högstadiet (klass 9). Studien, utförd i Sverige, tillämpade pre-postdesign (fyra år) med matchad intervention och kontrollskolor (N = 148). Bedömningarna efter ICDP-interventionen visade att det fanns betydande skillnader i skolprestationer hos niondeklassare mellan interventionsskolan och kontrollskola. Speciellt då en större andel studenter på interventionsskolan (ICDP-skolan) visade förbättringar i skilda ämnen för att uppnå kompetenskraven för gymnasiet. Baserat på resultaten, kan ICDP-programmet betraktas som en viktig insats för att främja elevers lärande genom att främja en positiv relation mellan lärare och elev.
Implementering i Umeå
I Umeåregionen sker den sk salutsatsningen, en hälsofrämjande satsningen för barn och ungdomar samt deras föräldrar . Som en del av denna hälsofrämjande satsning har man valt att utbilda all personal inom familjecentralerna och de lokala team som skapats inom Salutsatsningen i Vägledande samspel ICDP. Satsningen utvärderas och de frågeställningar man försöker få svar på är (för att läsa mer klicka här):
- Hur används stödjande institutionella strukturer, ledningssystem och arbetsformer för lärande vid etablering av ICDP?
- Hur väl fungerar Salutsatsningens infrastruktur för implementeringen av ICDP?
- Hur upplevde involverade personal och föräldrar ICDP?
- Finns det ett samband mellan användandet av ICDP och 1ó-åringarnas hälsa, inkl. psykiska, fysiska och sociala aspekter?
Sammanställning av övriga forskningsprojekt i Sverige
”Det är rätt häftigt att bli medveten om hur man faktiskt gör”-Pedagogers upplevda förändringar under och efter programmet Vägledande samspel , i en svensk F-6-skola
Michael Horvath Dahlman, Leg. Psykolog/STP, Örebro kommun. Specialistarbete VT-2023
Den här studien syftar till att utforska direkta upplevda förändringar under och efter implementering av programmet Vägledande samspel – ICDP, ett brett preventionsprogram med fokus på samspelet mellan pedagoger och elever.
Gyllene ögonblick-Vuxnas upplevelse av möten med barn i förskolan.
Anna Rockséns examensarbete psykologprogrammet, 2021
Syftet med denna studie är att få fatt i ögonblickets essens, vilka beståndsdelar varje upplevt Gyllene ögonblick har. Nio personer från förskoleverksamhet i en mellansvensk kommun där ICDP har implementerats, har intervjuats och EPP metoden har använts för att analysera studiens fenomenologiska ansats. Resultatet visar på sju tidsmässigt organiserade komponenter som återfinns i alla intervjuer.
Implementering av ICDP i Surahammar. Utvärderingsrapport,
Lillqvist, Fermhammar, 2020
Det övergripande syftet med undersökningen är att beskriva hur implementeringen av ICDP inom förskoleverksamheter i Surahammars kommun har genomförts, samt beskriva hur förskolepersonalen uppfattar implementeringsprocessen och ICDPs användbarhet i relation till förskolans uppdrag. Avsikten är även att diskutera resultaten i relation till förskolans kvalitet. I utvärderingen har data samlats in med olika datainsamlingsmetoder, såsom enkäter, intervjuer, reflektionsförmågor vid avslutad utbildning samt videoobservationer utifrån programmets dialoger och teman. Den samlade empirin och analyserna i undersökningen visar att pedagogerna själva upplever en ökad kvalitet framförallt utifrån ett förändrat förhållningssätt. I de reflektionstexter som pedagogerna själva skrivit, anger majoriteteten att utbildningen lett till förändringar i hur de bemöter både barn och kollegor och hur de förhåller sig till det egna yrket. Sammanfattningsvis har implementeringen av ICDP bidragit till förändringar i hur pedagogerna upplever sitt arbete och sin roll som pedagog.
Föräldrars erfarenheter av indikerat föräldrastöd i grupp med Vägledande samspel
Ulrika Hegstam, specialistarbete i pedagogisk psykologi, 2019.
Syftet med studien var att utvärdera föräldrars erfarenheter av att ingå i en anpassad och indikerad föräldrastödsgrupp med Vägledande samspel.
Projektet Unga vägleder Unga
Projekt 2010.
Ett utvärderingsprojekt genomfördes i Västervik där Gymnasieungdomar vägleder mellanstadieungdomar i programmet. Med Hjälp av video, affektintervjuer och enkäter undersöks effekten både av utbildningen av Gymnasieungdomarna och deras vägledning i mellanstadieklasserna. flera rapporter finns att ladda ned från projektet.
Påverkas ungdomars reflekterande förmåga (RF)
av utbildningsprogrammet
Vägledande samspel/International Child
Development Program
Hans Boström och Per Rydholm, Magisteruppsats psykoterapeutprogrammet, 2010
Bidrar Vägledande samspel/ICDP till att öka ungas affektmedvetenhet?
Louise Forsgren, Magisteruppsats psykoterapeutprogrammet, 2010
Från Linköpings Universitet har även sambandet mellan reflekterande förmåga och emotionella tillgänglighet i samspelet med barn som deltagarna ej har anknytningsrelation till. Inget samband hittades. Deltagare var de som utbildades i programmet på nivå 1. De båda studierna är ett ses som ett led i att utprova relevanta instrument.
Lyhördhet i samspel med barn-en undersökning om reflekterande förmåga och emotionell tillgänglighet
Elina Strandberg och Ulrika Svensson, Examensuppsats psykologprogrammet, 2009.
Vad hände efter utbildningen? Förändring av affektmedvetenhet, anknytning, alexitymi och empati efter utbildningen Vägledande samspel
Katja Sohl, Examensuppsats psykologprogrammet, 2009.
ICDP som verktyg i förskolans
kvalitetsarbete
”man är så mycket mer med
barnen nu”
Ann-Sofie Lindgren, masteruppsats, 2014
Ann-Sofie Lindgren har undersökt förskolechefers och pedagogers uppfattning av implementeringen av ICDP programmet i förskolans pedagogiska vardagsarbete. I studien har fokusgruppsintervjuer använts. Studien fokuserar på respondenternas uppfattning om hur de utvecklar och använder programmet i bemötandet av barnen, vilka möjligheter och hinder de uppfattat att de mött vid implementeringen samt deras uppfattning om hur de kommunicerar och samarbetar med varandra i vardagsarbetet kring implementeringen av programmet. Studiens resultat visar att förskolechefer och pedagoger upplever ICDP programmet som ett verktyg med vilket det går att utveckla förskolans verksamhet, pedagogernas professionalitet och samspelskvalitén med barnen.